torsdag 14 augusti 2014

Småaktig och tjurskallig

Hemma igen. Hemma i huset som luktar unket om ingen bor i det under ett par veckor. Hemma där tvättstugan ligger i en kall källare och där man inte har möjlighet att sitta i en solstol vid poolen medans tvättmaskinen är igång. Hemma där det inte finns 'maid service' varje dag som bäddar sängar, byter ut handdukarna, skurar badrum och kök. Hemma där barnen har som uppgift att plocka i och ur diskmaskinen. Detta har dock barnen helt glömt av. Ett antal vänliga påminnelser och en middagskonversation som av föredragande förälder upplevdes som positiv och meningsfull har inte bidragit till att få igång minnet och hitta tillbaks till ansvarskänslan. Suck!

Visst förstår jag att tjejerna vill spendera tiden i stallet och med kompisar efter nästan tre veckors semester. Visst skulle man kunna säga att eftersom de mer eller mindre har varit helt befriade från hushållsansvar under dessa veckor så har jag själv visst ansvar i att de fortsätter i samma anda. MEN ALLVARLIGT TALAT... är de inte gamla nog, (11 och 13), att förstå skillnaden???

Nu kan det vara så att jag är lite lätt trött och extra grinig på grund av jetlag och att vi alla vaknade och klev upp kl 04... Men om jag ber vänligt ett par gånger att de ska ställa ner sina tallrikar med tillbehör i diskmaskinen och sedan även frågar om det är gjort och får ett glatt 'jajjamen mamma, tagga ner' som svar, så är det väl ok att jag får ett psykbryt när jag sedan upptäcker tallrikar med matrester i diskhon? Att vidare låta det stå kvar och gotta till sig tills de kommer hem från sina respektive kompisar om ett par timmar är väl också ok? Jag har ägnat ett par minuter åt att försöka minnas om jag var otydlig och lämnade något som helst utrymme för tolkning. Inte omöjligt, men heller inte sannolikt. Vid djupare analys kanske man skulle kunna komma fram till ett par möjliga slutsatser.

1. De lyssnar inte utan endast nickar instämmande med jämna mellanrum och petar in ett par 'ja, javisst, ok, precis och mm', när jag tar ett andetag under min predikan om ansvar, samarbete och respekt osv osv.

2. De hör vad jag säger, tycker att det är ganska rimligt och förstår vad jag vill förmedla, men de är totalt ointresserade av att bidra till en harmonisk, välartad familj utan kaos och friktion. De väljer att visa detta genom att skita i disken och rusa iväg till sina vänner.

3. De är helt normala kids i tonårsåldern eller nära som prioriterar sin egna tid och nöjen. De tar en medveten risk/chans och tänker att jag kanske plockar undan och glömmer att nämna det senare. a
Alternativt så får de väl ta lite tjat och sura miner när de kommer hem och i värsta fall så får de även plocka undan middagsdisken ikväll.

Egoister! Det är vad jag tänker och låter disken stå kvar medans jag tar en kopp kaffe, sätter mig i soffan, bloggar och tittar på Ernst på tv.

xoxo från häxan surmorsa

onsdag 13 augusti 2014

Bortkopplad och avkopplad

Nästan tre veckor i sunny California!  En vecka med jobbfokus, resten semester. Det var otroligt svårt att hitta jobbfokus mitt i semestern, men fick gjort det nödvändiga.
Sol, värme, familjen, vänner och total avkoppling. Helt galet behövligt och liksom varje längre ledighet är det svårt att tänka att man ska tillbaka till vardagen.  Tankar om förändring,  bättre balans i livspusslet och allt det där som jag gissar att alla andra också drabbas av slår emot mig. Jag tänker uppriktigt att nu skall jag verkligen göra slag i saken. Leva i nuet och njuta av livet. Inte bara ånga på i full fart och intala mig själv att jag inte har tid för reflektion eller att jag inte behöver det...

Just nu i denna stund ska jag lägga ifrån mig telefonen och samla kraft inför flygresan hem med trötta,  halvförkylda kids. Leva i nuet och njuta av möjligheten att få tillbringa 17 timmar utan uppkoppling.
Peace,  love & namaste

torsdag 17 juli 2014

Kids, kids, kids

De är för goa de där kidsen. Ljuva sommarlovsdagar tillsammans. Tillsammans vi i familjen, tillsammans med hästarna, tillsammans med kompisar. Änrligen är många av grannkidsen hemma igen. Alla tre hänger med kompisar och njuter i fulla drag, (ja sonen leker ju med sina kompisar, men jag har fått lära mig att det är dödssynd att använda det ordet till kids över typ 9 eller vad gränsen nu är...). Alla åldrar har sin charm. De underbara tonåringarna som fnissar sig igenom en hel dag, de härliga 11-åringarna som cyklar, gör trick på studsmattan och sprudlar av energi och de vilda grabbarna i 6-års åldern som håller igång med bollar, cyklar och allt möjligt som kan använda upp allt spring i benen under skrik, skratt och tillrop.

Själv har jag njutit lite av ett par minuters lugn mellan allt spring ut och in i huset i jakt på mat, toalett eller saker att "leka" med. Har konstaterad bihålsinflammation som ska botas med penicillin. Tack och lov för det! Skönt att komma igenom den kuren innan 17 timmars flygresa nästa vecka!

Sommarlov, ljuva sommarlov!

tisdag 15 juli 2014

Semesterlunk utan hunk men med lite sunk

Har landat i lite semesterlunk minsann. Inte för att jag kan sova på mornarna så som jag skulle vilja, men åh vad det är härligt med lite egentid på morgonen. Idag med kaffe, äggknäckemacka och min laptop i soffan i minst en timma innan första barnet vaknade. Sonen kom ner lite lagom morgontrött, kramades och sedan intog en annan soffa och roade sig med sommarlovsmorgon på SVT. Mellanbarnet tog rejäl sovmorgon och äldsta dottern sov hos en kompis. Fram till klockan 10 gjorde vi inte mycket annat än att bara slappade utan stress att komma iväg till något. Underbart! Fick lite jobb gjort, drack för mycket kaffe, slösurfade på amerikanska shoppingsajter inför Kalifornienresan...
På listan står dyra hårvårdsprodukter, Burt's Bees ansiktsprodukter och skor. Skor som i svarta jobbpumps. Hahahaha det trodde jag aldrig att jag skulle ha på min lista i den formen. Snarare en beskrivning av coola, lite speciella (läs med mer edge än rejäla fotvänliga dampumps) svarta dojjor med någon kontrast färg eller annan detalj, hyfsad klack som ändå är ok att gå omkring i en hel dag på jobbet. Men vad jag verkligen menar är ett par svarta pumps av något slag som är bekväma och inte helt fula som jag kan gå i utan smärta en hel dag på jobbet....

What's the difference really?

fredag 11 juli 2014

Flyg fula fluga

...men flyg inte runt i mitt sovrum hela natten och stör min skönhetssömn! För den behöver jag mer än väl. Inte för att den råder bot på grå utväxt och slitna toppar eller en växande muffin top, men för att jag behöver återhämta mig helt enkelt.

Sista dagen på jobbet! Kommer att jobba lite i början av nästa vecka, men det blir hemifrån för att rensa undan i mailboxen och förbereda lite inför jobb i USA om ett par veckor. Sedan blir det semester på heltid! Just nu jobbar jag igenom höstplaneringen och liksom varje år tänker jag att efter semestern... då ska jag vara superstrukturerad och ha ordning i mailboxen. Inga sista minuten ryck inför viktiga möten utan vara klar med mina presentationer i god tid. Perfekt stressnivå och utrymme för reflektion. Jajamen så ska det bli. Det blir magiskt!

Nähepp nu är det lunchdags i fabriken...

xoxo

fredag 4 juli 2014

Firande i massor

Dags att fira idag! Fira av en kollega som ska flytta till Kalifornien, fira att det är fredag, fira att det endast är en jobbvecka kvar till semestern, men mest av allt fira min tjejer som har fyllt år! Det borde firas lite mer kan jag tycka... Speciellt i det lilla. Fira de små framgångarna, de små stegen man tar som bidrar till större framgångar och att livet har rörelse framåt.

Vi firar ju också 4th of July idag! Höll på att glömma det... BBQ blir det såklart som sig bör.

Helgen i övrigt bjuder på stall- och husfix, planering inför höstens källarrenovering och sovmorgon hoppas jag.

Happy 4th of July y'all!

xoxo


måndag 30 juni 2014

Sommar, sol, semester och sparris

Hmm, sommar är det ju så till vida att det är sista juni. Solen har vi sett vid ett fåtal tillfällen idag mellan de grå regnfyllda molnen. Semester har min man men inte jag än på två veckor. Sparris å andra sidan har jag ätit i massor idag! Inbakade i en paj med parmesanost jag fick i gåva direkt importerad från Genoa!

I helgen var det ponnymorserollen till stor del som gällde med tävling och massor av stalltid. Har inte riktigt landat att vi nu har tre ponnysar varav två är nya. Lite nervöst men mest roligt och spännande! Vilka fina härliga djur de är och vilken lycka det är att vara med dem tillsammans med barnen. Överväldigande!

Tävlingen var regnfylld med avbrott mitt i framhoppningen till första klassen. Underlaget var inte Lillens favorit och avbrottet ställde till det i huvudet på dottern, men efter support från tävlingsledaren gick de in på banan och presterade! Ett stopp på första hindret efter tvekan från båda så satte de resten och återfick självförtroendet. Tänk vad snabbt det vacklar och hur mycket vilja, support och mod det krävs från båda. En teamsport där samarbete och förtroende är kritiskt.

(gammal bild från en av de första tävlingarna tillsammans...)


fredag 27 juni 2014

Killförkylning

Familjen lider... En efter en drabbas av denna hemska sjukdom. Olika grader av allvar dock och olika nivåer av dramatik. Först ut var min man och ojojoj vad det var illa. Nu Hugo och jag själv som känner av lite irritation i halsen, snuva och en och annan hostning, ajajaj vad det är synd om mig. Äldsta dottern har beslutat att de symptom hon känner får vänta tills på tisdag. Imorgon och söndag är det ju tävling och på måndag kommer hennes kompis hem från semester så då mååååååste de träffas. Sedan kan hon bli sjuk. Förmodligen blir det just så eftersom hennes viljestyrka är starkare än de flesta virus. Mellanbarnet känner nog också lite lätta symptom, men henne brukar det ta ett par dagar innan hon kommer på att allt inte står rätt till i kroppen. Innan dess så brukar hon bli lite extra retlig med obefintlig stubin och en förmåga att lyckas skapa diskussion/ argumentation om något så enkelt och välmenat som 'Godmorgon älskling!'

Med tanke på morgondagens tävling borde man kanske bädda ner sig och ta en förebyggande Nyquil så man kan sova gott. Kudden och Candy crush here I come!

xoxo


torsdag 26 juni 2014

Återupplivande

En död blogg återuppstår. Idag i alla fall... man kan inte vara säker med tanke på alla tidigare inägg om hur död bloggen är och om flertalet önskningar om att motivation, lust och tid skall trilla ner från himmelen.

VAB dag med sonen som har halsont, lite känningar i ena örat och allmänt hängig. Endast två inbokade möten på jobbet så ingen större katastrof där. Ett gick dessutom att ringa in på. Maken är i Sthlm på jobbevent, tjejerna har precis fått skjuts till stallet. Lite lugnt och ganska så mysigt... Brio tågbanan framplockad och banankaka i ugnen. Till min stora belåtenhet fanns tålamodet på plats för att låta sonen vara med och baka. Varken en klick mosad banan på golvet eller en dl socker spill fick mig ur balans. Kanske ett tecken på att jag faktiskt har påbörjat nedvarvning inför semestern? Eller bara helt enkelt tillräckligt med sömn och rätt mängd kaffe på morgonen?

Igår fyllde äldsta dottern år. Tonåring! Smart, stark och vacker. Hormonstinn, kaxig och envis. Allt på en gång. Härligt, utmanande och roligt. Nästa vecka är det dags för andra dottern. Mellanbarnet. Det har varit så mycket enklare om hennes födelsedag hade inträffat först...

Ikväll ska vi, om allt går vägen, välkomna en ny ponny. Å ena sidan en utmaning av ekonomin och vardagstiden, å andra sidan ytterligare lycka, utvecklingsmöjligheter och tid tillsammans.

Sammanfattningsvis - vab, tårta, tålamod och ponnylycka

xoxo